pall1

En trebent pall står stadigt på ojämnt underlag.


Du kan forma sitsen med en skölp eller låta den vara plan. Här hade jag en någon meter alstam kvar efter en kurs. Al är lätta att jobba i och sprickrisken vid torkning är ganska liten. Det kan däremot vara svårt att styra klyvsprickan men för de här korta delarna är det inga problem.

Du kan förstås ta i stort sett vilket träslag som helst. Och ben och sits kan vara av olika träslag.

pall2



Klyv först stammen i mitten och sen mellan barken och den tidigare klyvda ytan. (Det optimala är att först klyva i mitten och sen fortsätta att klyva radiellt (tvärs årsringarna) i tårtbitar och ta ut sitsen ur en fyrklove. På det sättet får man ”stående årsringar” och den utkluvna, färska sitsen slår sig minimalt. Men det hade krävt en dubbelt så grov stam.)

Sitsämnet kommer under torkningen att slå sig, skåla sig antingen på undersidan eller översidan, beroende på vilken sida som du väljer att ha uppåt. Här blir det till att kompromissa. Eftersom den här stammen är i minsta laget och barksidan inte är lika bred som kärnsidan väljer jag att ha den sistnämnda uppåt. Med en lite bredare stam hade jag valt att ha barksidan uppåt.



pall3
Så klyvs benen ut av vad som blev kvar. Det är säkrast att klyva  så att du alltid klyver ett ämne i mitten men på det här korta ämnet funkar det även att klyva ut först ett ben från ena kanten och sen klyva det som blir kvar i mitten.

Bry dig inte om längden på benen mer än att du nu gör dem längre än vad du tänkt ha dem. Du kan behöva lite sprickmån och marginaler när du täljer tapparna.


Sitsen rätas upp och tjockleken jobbas ner med yxan ungefär så grov jag vill ha den – Ju mindre material, desto mindre sprickrisk, men jag sparar ändå så mycket att jag kan forma vidare när sitsen torkat. I det här läget går det också bra att hugga tvärs fibrerna.
Nu kan du lägga undan sitsen för torkning innan du jobbar vidare sågar eller hugger ut formen. Är du riktigt försiktig låter du den torka sakta...det kan ta några månader. Det är i ändträt sprickrisken är störst.


pall4

Eftersom det här är Al och att jag gör den ganska tunn sågar jag med bågsågen ut formen redan nu.

För att få fram en fomen kan du använda en smygvinkel. Är du nogrannare tar du ett papper som du viker på mitten och ritar ut formen på ena pappershalvan och klipper till.

pall5

Benen klyver jag ut och täljer till ungefär i den storlek jag vill ha dem och låter dem torka.

De måste vara helt torra innan du sätter ihop pallen. Ju nära det slutgiltiiga måttet du täljer dem, desto snabbare torkar de förstås.

pall6

När sitsen torkat kan du fortsätta arbeta med den.
Pallen har slagit sig vid torkningen och jag jämnar här upp den.
Sidorna -ändträet får sig också en omgång med yxan – ta det bara försiktigt – håll ihop och undan fingrarna på den hand som håller.

Sen fasas ocksåundersidan av.

pall7

Du kan också använda bandkniven till att fasa  av och jämna till ytorna.
Pallens sitsyta kan du också gröpa ur och forma med en skölp - men det görs inte på den här.

Om sitsen inte är riktigt torr är ingen katastrof bara benen är det.
Torkar de vidare och krymper när de sitter i pallen kommer de att lossna.
För att vara säker kan du tex lägga dem på eller i närheten av ett element eller nåt.
Väg dem, när de inte längre sjunker i vikt är de jättetorra.

Du kan förstås svarva tapparna men här är de täljda.  Ett sätt att hålla måttet är att ta borren borra i ändträt bara så att du  får en markering från borren.
Tälj först fyrkantigt med bandkniven, mot tappen så nära måttet som möjligt. Fortsätt och tälj åttakantigt. Det sista kan du också ta med bandkniven. Eller använd spånhyvel eller täljkniven. Fasa av tappens ända

pall8

Borra ett hål i en skräpbit för att prova tappen.


pall9

Du kan prova vilken vinkel du ska borra i, alltså hur mycket benen ska vinklas utåt, genom att hålla en smygvinkel mot pallens undersida.

Bakbenet ska peka rakt bakåt. Rita på pallens ovansida, först en mittlinje från bak till framsida.

Fambenen ska riktas lite åt sidorna. Du bestämmer hur mycket. Rita upp en linje från den bakre delen av den första linjen. När du är nöjd kan du ta en smygvinkel och överföra den även för det andra benet.


pall910
Nu märker du också ut hur långt från kanterna du ska borra. Beroende på hur snäv vinkel du ska borra i får du se till att du inte borrar för långt ut mot kanten.
pall911 pall912
Eftersom jag borrar från ovansidan behöver du sen ställa om smygvinkeln. Ett enkelt sätt att göra det är att ta en bräda med två parallela sidor. Märk först ut med den vinkeln du hade från undersidan. Ta sen smygvinkeln från andra sidan av brädan, med smygvinkelns anslag åt samma håll.

pall913
Spänn fast sitsen nånstans. Här med en tving på täljbänken. Placera borren på markeringen, ställ smygvinkeln på linjen eller strax brevid. Stå ovanför, syfta på linjen och håll vinkeln med hjälp av smygvinkeln.
Var försiktig när du börjar närma dig botten så att det inte blir urslag. Det sista på undersidan kan du kanske ta med kniven.



pall914
Benen ska kilas. När benen sitter som de ska kan du märka ut var kilarna ska vara, tar ut benen igen och såga snitt för kilar. Eller så  struntar i att ta ut dem och klyver istället upp ett snitt med ett stämjärn.

Tälj till kilar av torkat trä, kilarna ska verka i sitsens fiberriktning – gör du tvärt om kan du spräcka sitsen

pall915
Nu ska benen kapas. För att pallen ska stå jämnt ställer du den på golvet eller på ett så plant underlag som möjligt. Här står den på en tjock glasskiva.
Lägg kilar under benen. Mät att den står jämt och läggen penna på en kloss och rita runt alla ben.

Tegelstenen hjälper till att hålla pallen på plats medan du märker ut.
Såga och fasa av de sågade ändarna och snygga till ovansida med bandkniv, spånhyvel eller skölp

Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4

Gör man en smörkniv på det här sättet har man på någon timme lärt sig en hel del: Att klyva ut ämnena, några bra täljgrepp och fått prova på de viktigaste verktygen och redskapen.

Du kan göra smörkniven färdig  direkt  från färskt virke....men du kan också bara klyva ut och tälja det mesta - torka - och sen tälja det sista.

Kapa av en så kvistfri björkstam eller gren som möjligt, lite längre än vad smörknivarna ska vara. Då blir det lättare att spänna fast och skära med bandkniven i täljbänken.

 

Placera yxan eller spräckjärnet du ska klyva med i märgen och se till att det är lika mycket material på bägge sidor om klyvverktyget.
Klyv sen halvkloven i mitten så att du får en tårtbitsliknande ämne. Fortsätt sen med att klyva detta ämne.
Så här håller du på tills du får fram lagom tjocka ”tårtbitar”. Hur många gånger du behöver klyv
a beror förstås på hur grovt ämnet är från början.

Genom att klyva ut smörknivsämnena i "tårtbitar" har vi fått ”stående årsringar” i knivarna vilket gör att rörelsen under torkningen blir minimal. och kommer knappast att slå sig när det torkar.

Spänn fast ämnet i täljbänk och tälj med bandkniven till lagom tjocklek. Smalare vid bladet än vid skaftet.

 

När du är nöjd ritar du upp smörkniven ungefär som du vill ha den.

Sågar du ett snitt alldeles efter själva bladet ner mot skaftet så kan du sen lätt klyva bort en hel del material utan att spräcka bort bladet.

 

Ta en yxa, kniv eller nåt annat och lägg den mot ämnet där du vill klyva. Använder du en yxa behöver du oftast inte ens slå på yxnacken – det räcker för det mesta att bara försiktigt dunka ämnet mot tex en huggkubbe samtidigt som du håller i yxan.

 

Du kan också använda yxan till att skära från smörknivens nedersta del mot spetsen.

 

Sen är det dags för täljkniven.
Det finns flera sätt att kunna avverka rejält och ändå h
a bra styrsel. Ett är att hålla kniven stilla mot bröstet med kniveggen utåt. Du drar sen ämnet. Du kan lätt hålla kniven i det läge den skär bäst.
Men det är förstås viktigt att kniven är vass och rätt slipad.

 

Det här greppet kan du använda tex när du  tunnar ut bladet på smörkniven

 

Nu kan du förfina formen med hjälp av ”tumgreppet”.
Lägg kniven löst mot där du ska skära och skjut på med den andra handens tumme.
Du får perfekt precision och kan stanna exakt där du vill.

 

På den här smörknivsmodellen gör jag en markering vid skaftslutet.

 

Jag lägger smörkniven på en bänk eller annat och trycker täljknivseggen runt alla fyra sidor där jag vill ha kanten.

Ta bara inte för mycket så att skaftet blir för svag......

 

Sen fintäljer jag med tumgreppet mot kanten.

 

Om man ska måla skaftet är den skurna kanten särskilt bra.
Då gör jag  bara markeringen runt om.
Målar över markeringen -  låter torka och skär sen resten.
På det sättet får jag en skarp målad markering utan att under målningen behöva pilla eller maskera.

Bladet ytbehandlar jag inte alls. Den blir impregnerad av smöret