hur grejerna görs

tillverkat

Så här görs klimatsmarta & hållbara stolar, pallar & vedbärare:
Delarna klyvs ut så med yxa, kilar klubba ....
Stolar & Pallarelst gör jag dem i Ask som är hårt, starkt och segt - men lättarbetat när virket är färskt! Det är det som är själva grejen! Bara det bästa och friska virket används. En stor fördel med att klyva ut delarna är att fiberriktningen bevaras och delarna blir starka även om de är tunna. Kluvet trä gör också den vidare bearbetningen enklare. Det är även lättare att böja.		...och spräckjärn.
Ibland får delarna en omgång med yxan men ofta kan delarna direkt täljas med bandkniv i täljbänk.
Tvärslåarna torkas tills de är riktigt rejält torra. Benen bara uthustorrt. Tapphålen borras och tapparna svaras. Så utnyttjar man de olika fukhalterna till riktigt starka sammansättningar. Man behöver inte ens använda lim. Men det skadar inte heller - det minskar rörelserna som sammansättningen kommer att utsättas för under sin livstid. Jag använder fisklim. Innan sammansättning täljs ben & tvärslåar igen - ibland även med spånhyveln.	Tapp i ben - tappen placeras med årsringarna vågrätt. Görs det noggrant eliminerar man sprickrisken när benet krymper (1) och tappen sväller (2). Däremot tillåts tappen svälla (3) mot de ytor där sprickrisken är mindre.
	För att inte benen ska spricka görs tappen en aning oval. Det gör sammansättningen extra tajt vid den största påfrestningen på tex en stol eller pall.
Ångbasade ryggbrickor i böjmall. Tex böjda bakben ångbasas och sätts i mallar där de får torka. Det gäller även ryggbrickor.	Tapphålen för stolarnas ryggbrickor stäms ut med lockbettel.
Ytbehandlingen kan vara Vax, Bets eller Linolja med eller utan färgpigment.
	Sitsarna flätas oftast med pappersnöre.
Vedhämtare Vedbärarna görs efter samma princip som stolar och pallar men handtag och bågar klyvs ut oftast ut med hjälp av spräckjärn och klyvjigg där jag kan styra sprickan. De böjs med hjälp av ångbasning och placeras i mallar där de får torka innan de sätts samman.

Vissa saker kan köpas hos återförsäljare: G.A.D - (väggpinnar, vedbärare) Hästgatan 10, Visby Svensk Hemslöjd - (barnstolar, hängare, m.m) Stockholm Byggnadsvård Nääs - (barnstolar, vedbärare, pall, väggpinnar, stege, grep mm) Nääs Slott, Floda Not Quite - Fengerfors (barnstolar)		Grejer av färskt eller "grönt trä" är hållbart, klimatsmart & starkt: Färskt trä är mycket lättare att bearbeta än torrt trä. Virket väljs med omsorg och kommer från närbelägna skogar. Delarna klyvs oftast ut. Träets fiberriktning bevaras och det blir både lättbearbetat och starkt. Verktyget som används flitigast är bandkniven. Minimalt eller inga maskiner används. Det behövs inga energislukande virkestorkar. Man kan utnyttja olika fuktigheter i tex en stols olika delar och få starkaresammansättningar. Se ovan
Frågor eller beställningar via Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den eller telefon 070-6921510.
"Green Woodworking" - inget nytt påhitt! Vikingarna klöv tex ut borden till sina skepp. Eftersom fiberriktningen bevaras kunde skeppsborden göras tunna, lätta och flexibla - och starka. Tråg, slevar och mycket annat gjordes också på detta sätt. ”The Bodgers” i England tillverkade delar till Windsorstolarna och klöv ut delarna direkt från stammar, täljde dem i täljbänkar och svarvade dem på vippsvarvar ända in på 1940- talet. De höll till ute bland träden, spillvirket blev kvar och gick direkt åter till naturen. När stolsdelarna torkat i solen fraktades de in till fabrikerna. Idag kallar engelsmännen och amerikanarna detta sätt att jobba på för ”Green Woodworking”. Danskar och skåningar säger typ jobba i ”Grönt trä”.	Film om hur stolsben klyv ut och täljs