b31

Jag gör saker av färskt trä -
eller som det också kallas grönt, rått  trä eller "green woodwork"

Det är ett enkelt sätt att bearbeta trä och ger starka och hållbara produkter !
Klimatsmartare eller mer ekologiskt kan det inte bli.
Träden är från skogar i närheten -  som annars skulle ha blivit flis.

Färskt trä är lätt att bearbeta, böja och forma.
Istället för brädor eller plankor börjar man ofta med en nyfälld stam.

Jag håller också kurser för barn & vuxna (se kursmenyn).

 

a697
"TÄLJ från rönnpipa till stol"
2001
(ICA Bokförlag - 2011)


a351
"Slöjda i Färskt Trä" 2001
(ICA Bokförlag - slutsåld)




b62

Verkstan för några år sedan ! (Idag är det mycket mer städat.)


a691 a696
Så här görs det mesta: Delarna klyvs oftast  ut.
Så  bevaras fiberriktningen vilket gör att det blir starkt även om man går ner i dimension.

a692

Maskiner är inte viktigt - Ibland används inte en enda.
Så mycket som möjligt änvänds istället  handverktyg som yxa, bandkniv eller täljkniv.

Man täljer och formar så mycket man kan medan virket är färskt för att sen låta det torka.
Det blir mindre material att torka och det går fortare än att låta en hel planka torka innan du börjar bearbeta den - då virket dessutom är hårt och svårbearbetat.

a693

För den som vill börja finns fler fördelar att känna till:
  • Istället för torrt damm-  friska spånor.
  • Jobbar man utan maskiner och utan damm kan man hålla till nästan var som helst.
  • Verktyg och material är billigt.
  • Du får närkontakt och blir vän med virket, lär dig hur det doftar och låter sig formas.
Se mer hur grejerna tillverkas


Det här är inget nytt påhitt.
Innan sågen kom gjorde man alltid såhär. Vikingarna klöv tex ut borden till sina skepp.
När man klyver ut materialet kan man inte fuska med kvalitén och eftersom fiberriktningen bevaras kunde man göra borden tunna, lätta och flexibla men ändå starka.
Tråg, slevar och annat gjordes och görs också på detta sätt.

”The Bodgers” som täljde och svarvade delar till Windsorstolarna klöv ut delarna direkt från stammar, täljde dem i täljbänkarna och svarvade dem på vippsvarvarna in på 1940- talet.
De höll till ute bland träden. Spillvirket blev kvar och när delarna torkat i solen fraktades de in till fabrikerna.


Idag kallar engelsmännen och amerikanarna detta sätt att jobba på för ”Green Woodworking” och är något som har fått en renässans i västvärlden.

Danskarna och skåningarna kallar det att jobba i ”Grönt trä”. Vi kan också säga att slöjda i rått virke, eller råslöjd.

Lite vad jag gjort:

Jag vill också lära ut.
Det har blivit många aktiviteter för barn i skolor, på sjukhus, sommarskola, friluftsdagar mm
Och kurser för hantverksutbildningar, kriminalvård, slöjdlärare med mera.



92 stolar

....blev klara sommarn 2010 - och finns nu i Hemmesjö Gamla Kyrka utanför Växjö.
Kyrkan stammar från den oroliga tiden på 1100-talet, och byggdes som en borgkyrka i natursten som sedan vitkalkades. Dess omkring en meter tjocka murar skulle stå emot olika typer av angrepp och skydda dem som fanns inne i byggnaden.

Läs mer om kyrkan på Svenska Kyrkans hemsida.



Handledare på Ale vikingaby

Vi gjorde rekonstruktoner av  skedar, spadar, pallar, räfsor, skålar och tråg mm.
Och en stol från ca 1050. Orginalet, eller rättare sagt stolsryggen vilket är det enda som finns kvar, kan beskådas på Kulturen i Lund.
(Jag tror nog att stolen såg ut ungefär såhär på vikingatiden - men de högt uppstickande frambenen är jag dock tveksam till...och fråntar mig ansvaret för denna utfomning. Sitsen var säkert flätad...men kan möjligen ha varit av säv iställlet för som här av halm)


Rekonstruktioner till Ale vikingaby.


a620
Kopia av Mästermyrakistan i Ek - tillverkad till Ale Vikingaby.
En kista som hittats på gotland - komplett med framförallt smidesverktyg.
Orginalkistan kan beskådas på Historska Museet i Stockholm.

Beslagen är smidda av Mikael Hasteus och Tomas Cederrot.

a622
Varptyngd vävstol tillverkad till Ale Vikingaby.
Materialet är hämtat från skogen.
Verktygen som har använts är framför allt yxa, bandkniv, en gammal typ av spånhyvel och borrsväng.
Lena Hammarlund i Göteborg var till stor hjälp för att få en tidsenlig & välfungerande konstruktion


a621
För Hemslöjd Västra Götaland gjorde jag bla en Näringsutredning för Hemslöjden 2006:
"Slöjd som Näring - utmaningar & möjligheter

Som vikarierande Hemslöjdskonsulent på Gotland 2004 sammanfattade jag bl.a  "Hasselns Möjligheter"


NÅGRA PRESSKLIPP


Tidskriften Hemslöjden 2/2010


Kloka Hem nr 5 2009

Göteborgsposten 17 dec -09


Tidningen Öster nov -09


Dagen 4 juni 2009


Gotlands Tidningar 14 aug 2003


Gotlands Allehanda 13 aug 2003


Slöjdforum 5/2002


Ölandsbladet april 2002


Villaägaren 1/1998